Coopicat

Tidigare idag fick jag en plötslig och mycket obehaglig insikt om sakers tillstånd i mitt liv.

Eftersom jag skulle vara gudstjänstvärd i kyrkan, såhär på påskdagen,
ville jag sätta på mig något hyfsat representabelt.
Så jag öppnar garderoben och börjar fundera på vad som finns till buds.

Snart inser jag den bistra sanningen om vilka kläder som finns i min garderob.
Under de cirka tre och ett halvt år som jag har varit singel har jag
bara inhandlat två(!) tröjor.
Och då är jag ändå en jeans&tröja-person.
Resten av mina tröjor skaffades in under perioden med flickvän, en tid som i dagens läge känns absurt avlägsen.
I värsta fall är två av mina tröjor köpta innan jag och M blev ett par.
Alltså före, jag vågar knappt skriva det, januari 2001!
Tragiken är löjligt stor...

Men det slutade inte där.
När jag kom hem från kyrkan med ett knippe påskliljor i handen, inser jag att jag inte har några vaser i min lägenhet att sätta dem i. De vaser jag äger ligger nerpackade i mitt förråd, katigoriserade som onödigt husgeråd.
Det mest passade att sätta blommorna i visade sig vara ett ölglas (som iof behövde ett användningsområde).

Någon som ser att något behöver förändras? *snett leende*